Handikappade barn kan inte sörja sin förlorade far

Två barn som 2007 förlorade sin pappa i en arbetsplatsolycka anses av arbetsgivaren att pga av sitt handikapp inte kunna känna sorg och saknad som en frisk person och att de därför inte borde få något skadestånd.
Mannen som var 43år jobbade som kyrkogårdsarbetare och omkom efter en grävolycka.
Åtalet gäller arbetsmiljöbrott och vållande till annans död och de som står åtalade är kyrkoherden och kyrkorådets ordförande.
De två förnekar brottet men OM de blir fällda så är de villiga att betala ut skadestånd till mamman men inte barnen.
Är jag upprörd? JA
För mig är det obegripligt hur någon som är anställd av kyrkan kan göra ett sådant idiotiskt uttalande.
Är det här verkligen något som kyrkan står för?
Det skulle jag vilja veta, nu vet jag inte vilket handikapp barnen har men jag tror att även svårt handikappade barn har en nära relation till sina föräldrar.
Jag tror nästan att det kan vara värre för handikappade barn för de har inte samma förmåga att förstå att en person har försvunnit och varför.
Att kyrkan tycker att det är värt den lilla summan pengar att bråka om istället för att försöka underlätta livet för den stackars familjen är ofattbart.
För OM de blir dömda så är de ju faktiskt bevisat skyldiga till hans död.
Vad är pengar värt när någon man älskar går bort?
Kan det ersätta saknaden och sorgen?
Nej men det kan underlätta framtiden för familjen, kanske det är just dessa pengar de behöver för en nystart.
Undrar om de hade samma åsikt under begravningen att barnen inte hade något där att göra. Jag hoppas att kyrkan kliver in och ryter i till dessa två anställda för detta är enligt mig inte acceptabelt.
Informationen kommer härifrån

Vad har ni för åsikter?